Fråga oss vad som gäller
Vi har bra svar alltid
I LSS beskrivs vilka personer som omfattas av lagen och de delas in i så kallade personkretsar. Det finns tre personkretsar med olika bedömningsgrunder eller kriterier som ska vara uppfyllda för att man ska få stöd enligt LSS.
Personkrets 1 – personer som har utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
Personkrets 2 – personer med stora och bestående begåvningsmässiga funktionshinder efter en hjärnskada i vuxen ålder.
Personkrets 3 – personer med andra fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande och som finns kvar under lång tid.
Lex-Sarah är en benämning på den rapporteringsskyldighet som gäller inom socialtjänsten och de verksamheter som lyder under socialtjänstlagen och LSS. Lex Sarah har fått sitt namn från den undersköterska som rapporterade om vanvård på det privata vårdföretag där hon arbetade. Detta föranledde en lagändring, genom vilken rapporteringsskyldigheten infördes. Inom LSS återfinns lex Sarah-regeln i 24 b §, vilken säger att ”den som fullgör uppgifter i verksamhet enligt LSS ska genast rapportera om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande som rör den som får insatser enligt sådan lagstiftning”.
Det framgår även av lagtexten att det är den som erhåller en insats som ska vara utsatt för missförhållandet. Detta medför att närstående eller assistenter som utsätts för missförhållanden inte omfattas av lex Sarah-reglerna, utan det är endast Veras kunder som omfattas.
Om du får kännedom om ett missförhållande inom Veras verksamhet ska du först i möjligaste mån undanröja missförhållandet, därefter ska du omedelbart informera ansvarig assistanschef, som i sin tur för rapporten vidare till Veras VD och jurister. Rapporten får ske muntligen eller skriftligen, men Vivida har som policy att alla rapporter ska ske skriftligen. Ladda hem rapporterings blankett. Därefter utreder Vera Assistans missförhållandet, och om det anses vara allvarligt har Vera en skyldighet att anmäla det till Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO). Det är viktigt att erinra om att såväl samtliga utredningar som anmälningar är avidentifierade från personuppgifter. Det innebär att Vera vid en anmälan påtalar brister i sin egen verksamhet och inte till exempel hos någon enskild anställd. Syftet med lex Sarah är just att säkerställa att den som bedriver verksamhet enligt SOL och LSS håller god kvalitet.
Av lagtexten framgår att det är missförhållanden som ska rapporteras, eller påtagliga risker för missförhållanden. En påtaglig risk för ett missförhållande avser en uppenbar och konkret risk. Det vill säga, risken måste bland annat vara identifierbar och möjlig att upptäcka. Det innebär att obetydliga, oklara eller avlägsna risker inte ska rapporteras. Vid osäkerhet om risken är påtaglig eller inte bör rapportering ändå ske.
Det gör samtliga anställda, andra uppdragstagare eller motsvarande under utbildning samt deltagare i arbetsmarknadspolitiskt program. Det vill säga, alla som utför arbetsuppgifter hos Vera har en rapporteringsskyldighet om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande. Det är således tillräckligt att den som fullgör uppgifter hos Vera hör talas om ett missförhållande för att en rapporteringsskyldighet ska uppstå. Ett missförhållande kan vara fysiska, psykiska, sexuella eller ekonomiska övergrepp, eller underlåtenheter som medför ett missförhållande för den enskilde.
Personkrets 1 omfattar personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Första personkretsen är diagnosbaserad. Utvecklingsstörning innebär en intellektuell funktionsnedsättning som beroende på grad och miljö utgör ett handikapp och uppstod innan den enskilde fyllt 16 år.
Med autism och autismliknande tillstånd avses sådana djupgående störningar i fråga om social förmåga, kommunikation och beteende som medför allvarligt funktionshinder i fråga om psykosocial eller pedagogisk anpassning.
Personkrets 2 omfattar personer som fått ett betydande eller bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.
Andra personkretsen är diagnosbaserad. Den enskilde har till följd av sjukdom, exempelvis en tumör, eller yttre våld, exempelvis en trafikolycka, efter utvecklingsåren fått en hjärnskada och till följd därav även drabbats av ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder.
Personkrets 3 omfattar personer som har andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service.
För att innefattas i personkrets 3 krävs att den enskilde uppfyller samtliga rekvisiten. Det vill säga, det ska vara en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning som är varaktig och inte övergående. Funktionsnedsättningen får inte vara orsakad av normalt åldrande, ska vara stor och förorsaka betydande svårigheter i den dagliga livsföringen vilket medför ett omfattande behov av stöd eller service. Med betydande svårigheter menas att den enskilde inte på egen hand kan klara vardagsrutiner som toalettbestyr och hygien, påklädning, måltider, kommunikation, förflyttningar och träning eller behandling.
Vid bedömningen av vad som utgör ett omfattande behov ska både kvantitativa och kvalitativa aspekter beaktas. Bedömningen av behovet ska ske utifrån en sammanvägning av medicinska, sociala och psykologiska faktorer.